Längtan är stor! Men inga snedsteg nu....

Dieten och träningen går fint! Lika bra att säga det om någon oroar sig för annat, men det finns en hel del frestelser i livet....

Igår var vi hemma hos Peter och Lollo och spelade Wii med barnen. Normalt dricker vi vuxna gott (öl, vin) men denna kväll är ju en av alla i januari 2011 med diet och träning så Lollo hade gjort grönsakstavar och basiliktzatziki (gott!). Till detta blev det lyxigt vatten med bubblor, dock ingen smaksättare (bäst utan enligt mig). Barnen fick varsin skål med godis som brukligt på helgerna. MML (Minsta Motståndets Lag) slog till som vanligt när man vill vara säker på att alla ska trivas samtidigt. Allt stod på samma bord, godis och vår sgrönsakssnacks. Våra vänner unnade sig lite öl & vin (de går inte på diet utan lever i det fria, goda livet) medan jag drack tre stora glas vatten coh kissade lika många gånger.

Reflexer som inte vill det jag vill.
Många frestelser blev det på bordet! Sin vana trogen så sökte sig handen till godiset varje gång den var menad att hämta morot, gurka eller blomkål, men med lite viljestyrka motade jag den till rätt plats. Ölen var lättare att undvara av någon outgrundlig anledning. Senare på kvällen blev barnen godismätta och hungriga på macka och O´boy som Lollo lätt löste för dem. De åt tillsammans tre tuggor på en av de underbara polarkakorna med någon säkert helt fantastiskt god, krämig ost. Mackorna skullle bara ligga där på fatet och torka tills någon slängde dem! Onödigt, skulle jag normalt tycka och trycka i mig dem på sisådär någon minut. Men igår fick de stå kvar och jag kände att jag var stark, skönt! Jag visste ju att jag hade ett mellanmål kvar, keso alternativt tonfisk och hela hundra gram! Trodde aldrig jag skulle kunna uppskatta ett sådant mellanmål.

Mera MML
Idag har jag efter en förmiddag då barnen var jobbiga och jag grinig över att batteriet i bilen slutat fungera och att jag inte hann träna innan Anja åkte till jobbet. Men nu kör jag återigen  med MML och serverat chips, lite godis och saft till barnen. Lugnet infann sig! Synda att detta  är den enda idiotsäkra metoden. När jag lade upp snackset var t o m. bara att ta i ett chips frestande förbi alla gränser jag tidigare känt till! Det ryckte till i handen och armen så till den milda grad att jag var tvungen släppa chipset omedelbums. Sen ville ja givetvis slicka av det gottiga på fingrarna, men icke! Tvättade dem och öppnade ett nytt mellanmål, denna gång tonfisk och frukt. Gott!

Så det går bra men frestelserna är många och lite jobbiga för en slarver av mina mått.
Men bara det är mödan värt när invägningen sker i början av februari så....