Jag älskar Ida men är tveksam till pestråttan!

Lika bra att jag talar om att jag älskar henne för att slippa hatmail mm. det gör jag, Ida alltså!

Pestråttan är min dotter Ida när hon visar sina sämsta sidor, för hon har en del sådana och exponerar dem relativt ofta för sin omgivning! Hennes bror Leoluring är mer av den snälla typen, kanske lite för, snäll, mjäkig och mesig.
Att en nybliven tvååring kan ha den urviljan att förstöra och irritera sin omgivning på det sätt hon gör är märkligt, för att inte säga makalöst märkligt! Det känns som att hon ibland bestämmer sig för att missionera i jobbighet och irriterande, och i nästan alla försök hittils har hon lyckats med den äran. Hoppas hon kan tänka sig att lägga samma energi och beslutsamhet i skolan, på idrott eller annat vettigt.

Exempel på saker PR gör;
Går fram till tv´n när Leo tittar. Letar sig fram till on/off knappen. Sätter fingret löjligt nära knappen. Leo ber henne att inte stänga av (hon förstår). Tittar på Leo med spelad förvånad min. Tittar på knappen. Leo ber snällt igen. PR fattar inget! Leo säger till med högre volym att hon skall sluta.Tittar förvånat på honom igen. Stänger av. Leo blir ledsen. Tittar på honom och ler lite för att snart skratta tyst. Leo ber henne sätta på tv´n igen. Låtsas inte höra. Tittar på honom. Tittar igen medans han nu skriker till henna att sätta på tv´n. Ingen reaktion! Hon är "snäll" och sätter på tv´n. Men bara för att kunna upprepa proceduren ett antal gånger tills Leo gråter och skriker konstant. Snällt va?

Eller så kan det vara så att mamma eller pappa ber henne låta bli att kladda med maten, vatten eller annat roligt. Då tar hon fram PR i sig igen och ser oförstående ut och negligerar allt vi säger med ett hånflin eller stoneface. Om vi försöker ta det hon leker med så håller hon i det så hårt att det med garanti kommer spillas ut på bord och golv. Bara att släppa och försöka överlista henne. Mer kladdande och trots. Det slutar alltid med föräldrarnas pustande och frustande, trasan hämtas och Ida går vidare mot nya äventyr.

Små barn små bekymmer, stora barn stora bekymmer får man ofta höra av di äldre. Var skall detta sluta?

Jag tror inte att barn är enbart elaka eller snälla och inte heller att allt det de gör enbart kommer av gener eller socialt arv. Givetvis så måste det var en kombination av desssa två och en skvätt av något annat också kanske? Vi är ju ursprungligen djur så kanske är det därifrån hon fått dessa sidor. Man kan ju i naturprogram se unga djur reta varandra till vansinne och det känns väldigt likt det Ida Pestråttan Jokinen sysslar med till daglig dags. Det finns säkert lika många tolkningar i ämnet som det finns männsikor.

Världens sämsta pappa och förälder?
Självklart så bör man som förälder orka med detta, men med mitt dåliga tålamod och viljan att göra något annat än att passa och plocka efter Ida hela tiden så tycker jag att det är mycket mer jobbigt än roligt. Föräldralivet är absolut ingen dans på rosor om man inte vill ge avkall på allt i sitt eget liv! De som säger att det är rosenskimrande mysigt hela tiden lever enbart för sina barn, har det perfekta barnet(en) eller ljuger för alla som vill höra inklusive sig själva. En kombination av att de lever enbart för sina barn och ljuger tror jag på!
Det finns säkerligen de som tycker att detta är en uppoffring man skall göra och skylla sig själv för eftersom man skaffat barn. Att jag är en sämre eller t o m dålig förälder för att jag inte orkar hålla allt kring relationen till mina barn sockersött och härligt positivt kan jag leva med. Men jag tror inte att någon förälder kunde ana hur mycket jobb det blir under dessa mängder med år man ansvarar för dem? Och jag har ju ca 20 år kvar, puh!

Namnbyte?
Fast hon kanske inte skall kallas pestråttan? De spred väl smitta? Hon verkar hålla alla hyss och allt djävulskap inom sig och delar inte med sig till någon! Hyss & irritationshamstern, IrritationsIda, IRA Ida, kanske är lämpligare? Nej pestråttan får det vara tills hon kanske en dag vaknar upp som MysIda eller något annt trevligt. Och ja, jag älskar henne fortfarande! Ida alltså! Pestråttan får gärna flytta! Nu!